Hasse Lord Skarplöth, vd för det svenska hästkapplöpningsmonopolet AB Trav och Galopp (ATG), har uppmanat den svenska regeringen att följa Storbritanniens exempel med dess “modiga” skattereformer inom spelbranschen.
I den brittiska regeringens höstbudget förra veckan undantogs hästkapplöpning, liksom självbetjäningsterminaler, spread betting och poolspel, från en höjning av den allmänna skatt på distansspel från 15% till 25% som träder i kraft i april 2027. Dessutom kommer distansspelsskatten att öka från 21% till 40% i april 2026.
Dessa åtgärder har fått omfattande kritik från intressenter inom den brittiska spelindustrin.
Trots detta menar Skarplöth, som tidigare har varit en uttalad kritiker av Sveriges ökning av bruttospelintäktskatten (GGR) från 18% till 22% i juli förra året, att Storbritanniens nya skattepolitik är “byggd på riskbedömning och samhällsnytta”.
En ‘politiskt modig’ åtgärd
Han upprepade också sina tidigare uppmaningar att sänka skatten på hästspel till 18% och föreslog en höjning av skatten på nätcasinon till 26% som en “ekonomisk kompensation”.
“Storbritannien har förstått att spelpolitik inte kan hanteras med slägga. Det kräver precision”, sade Skarplöth. “Motivet var lika tydligt som det var politiskt modigt: hästkapplöpning finansierar inte bara spel, utan en hel industri. Nätcasinon gör det inte.”
“I Storbritannien riktas skattebördan där problemen är störst – mot nätbaserade spel med höga risker för spelproblem och låga, om ens existerande, bidrag till samhället.”
“Hästspel, å andra sidan, ses som en del av ett bredare ekosystem: uppfödare, tränare, banor, jobb, evenemang och ett levande kulturarv. Den brittiska regeringen har kommit fram till att om man beskattar hästindustrin sönder och samman, så biter man sig själv i svansen.”
En ‘hästskatt’ som kostar 200 miljoner SEK per år i Sverige
Den svenska hästnäringen omfattar cirka 350 000 hästar och stöder nästan 40 000 arbetstillfällen.
Skarplöth har varit en av de mest framträdande rösterna mot ökningen av den svenska GGR-skatten förra året. Han har beskrivit det som en “hästskatt” och har upprepade gånger varnat för dess påverkan på hållbarheten inom hästkapplöpningsindustrin.
I sitt senaste blogginlägg varnade han för att skattehöjningen har minskat monopolbolagets bidrag till hästkapplöpningsindustrin med 200 miljoner SEK (21,3 miljoner dollar) per år.
“Den svenska regeringen står inför samma val som den brittiska,” varnade han. “Antingen fortsätter vi att låtsas att alla former av spel är likvärdiga – eller så beskattar vi utifrån verklig risk och nytta.”
“En återgång till en skatt på hästspel på 18% skulle stärka konsumentskyddet och få en hel industri att våga tro på framtiden igen. Att höja skattesatsen på nätcasinon till 26% som ekonomisk kompensation känns både rimligt och ansvarsfullt.”
‘Hopp’ om framtida förändringar
Ett av Skarplöths viktigaste argument är att “nätcasinon är statistiskt förknippade med större skador” än hästspel.
Samtidigt som han erkänner att den svenska regeringen tidigare har varit ovillig att tillämpa olika skattesatser, säger han sig ha “hopp” inför framtiden på grund av förändringar i andra sektorer.
Han pekar specifikt på att Sverige redan tillämpar olika skattesatser på alkohol beroende på styrka och produkttyp. Liknande förändringar planeras för tobak och nikotin.
“Om staten själv säger att olika produkter … utgör olika risker och därför bör beskattas olika, är det svårt att försvara att spel fortfarande behandlas som ett undantag med en enhetlig skatt,” sade han.
“Samtidigt ser vi att arbetet mot den olicensierade spelmarknaden ger resultat – vilket också bekräftas i ATG:s kanaliseringrapporter – och nya förslag till åtgärder är redo för beslut. Med fler spelbolag i ledet kunde tidpunkten och logiken för en differentierad skattesats inte vara bättre än nu.”
Kritiker hävdar dock att differentierade skattesatser kan leda till ökad administration och att en enhetlig skatt kanske ändå skulle vara det enklaste och mest effektiva sättet att hantera industrins utmaningar. Vissa experter menar att det finns risk för att en förändrad skattestruktur skulle kunna utnyttjas av aktörer som försöker hitta kryphål för att undvika betalningar helt och hållet. Det är en komplex balansgång, men diskussionen om hur bästa stödja både industrin och samhällets intressen fortsätter.
4/5
